Info om hindersprövning

Innan ni kan gifta er måste du och din partner ansöka om hindersprövning hos Skatteverket. Hindersprövning innebär att Skatteverket undersöker om det finns något lagligt hinder för att ni gifter er. Enligt svensk lag finns följande hinder för att få gifta sig:

  • om man är under 18 år och inte har tillstånd från länsstyrelsen
  • om man är nära släkt med den man vill gifta sig med
  • om man redan är gift, eller registrerad partner enligt den tidigare lagen.

De svenska hindren gäller alltid när man ska gifta sig i Sverige, alltså även om ingen av er som gifter er är svensk medborgare eller bor i Sverige.

Så här ansöker du om hindersprövning

Ansök om hindersprövning genom att fylla i Skatteverkets blankett SKV 7880. Om ni båda är folkbokförda i Sverige skriver ni under och skickar eller lämnar blanketten till Skatteverket i original.

De intyg ni får av Skatteverket när hindersprövningen är klar kallas "Intyg hindersprövning" och "Intyg vigsel" och gäller i fyra månader. Ta med intygen till vigselförrättaren.

Om du varit gift eller registrerad partner tidigare måste du styrka att det senaste äktenskapet eller partnerskapet är upplöst. Om det inte finns någon uppgift om detta i civilståndsintyget eller folkbokföringsregistret kan du till exempel visa upp en lagakraftvunnen skilsmässodom eller en dödsattest.

 
Anmäla efternamn till Skatteverket

Du som är svensk medborgare måste anmäla till Skatteverket vilket efternamn du ska ha efter att du gift dig. Det gäller oavsett om du bor i Sverige eller inte. Även du som är medborgare i Danmark, Finland eller Norge måste anmäla efternamn, men bara om du om du bor i Sverige.

Du som är medborgare i något annat land kan anmäla ditt efternamn till Skatteverket om du vill, men du är alltså inte skyldig att göra det.



Källa: www.skatteverket.se

Publicerat: 2011-06-10 @ 10:20:00


Byte av efternamn

Ditt namn, mitt namn, bådas namn - vad säger lagen? Om ni gör ett namnbyte, kom då ihåg att ändra era id-handlingar. Blanketten "upplysningar om makars efternamn och mellannamn" skickas ut tillsammans med intyget om hindersprövning från den lokala skattemyndigheten. Blanketten lämnas antingen till vigselförrättaren eller så skickas den in till skattemyndigheten.

Det vanligaste är att man antingen väljer den andra partens efternamn som gemensamt efternamn (Stig och Stina Björk) eller så kan man välja att behålla sina respektive efternamn (Stig Björk och Stina Ek). Ett annat alternativ är att om båda parterna behåller sina efternamn så kan den ena parten ta den andres efternamn som mellannamn (Stig Ek Björk och Stina Ek). Mellannamnet skrivs framför efternamnet utan bindestreck. Man kan dock inte ta varandras efternamn som mellannamn (ej Stig Ek Björk och Stina Björk Ek).

Tänk på att id-handlingar och kreditkort vid ett namnbyte måste uppdateras med ert nya namn.


www.brollopssidan.se

Publicerat: 2011-05-19 @ 12:13:00


Äktenskapsjuridik

Vad säger äktenskapsbalken, vad menas med giftorätt, vilka arvsregler gäller, vad menas med ett äktenskapsförord m m. Det är viktigt att man vet vad som gäller angående juridik och ekonomi, även om det kanske inte är det roligaste att prata om när man går i giftastankar.

I äktenskapsbalken står det att gifta makar ska "bidra till det som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses". Med personliga behov menas de mest primära behoven, såsom mat, kläder och husrum. Således innebär det att båda är skyldiga till hushållets försörjning. Är hushållets ekonomi inte i fara får man göra vad man vill med "sina" pengar. Man har alltså kvar sina egna tillgångar i ett äktenskap och man kan t ex inte ta ut pengar på den andres konto (om det inte är ett gemensamt konto). Däremot får man en så kallad giftorätt i varandras tillgångar när man gifter sig. Det innebär att man vid en skilsmässa delar lika på samtliga nettotillgångar. Giftorätten aktiveras alltså först vid en skilsmässa eller dödsfall.

Giftorätten innebär alltså att om den ena parten har med sig samtliga tillgångar in i boet delas ändå boet upp 50-50 vid en skilsmässa eller dödsfall. Om man istället har ett samboförhållande är det sambolagen som gäller. Då delar man lika på allt som har införskaffats under parets gemensamma tid tillsammans. Alltså får man behålla det som man hade införskaffat innan man flyttade ihop. Ytterligare en skillnad med att vara sambos är att man inte ärver varandra. Arvsregler kan dock vara komplicerade, speciellt om man har egna barn när man flyttar ihop. Om man vill åsidosätta giftorätten ska man skriva ett äktenskapsförord. Äktenskapsförord kan speciellt vara viktigt om den ena parten har en firma, eller om det finns barn från tidigare äktenskap. Om man ska skriva äktenskapsförord, kan det vara bra att ta kontakt med en jurist som kan reda ut begreppen ytterligare.




www.brollopssidan.se

Publicerat: 2011-03-08 @ 18:30:00



RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se - allt om bloggdesign!